Den pyrotekniska satsen i en fyrverkeripjäs, alltså den blandning som ger färgerna, ljuset, röken och ljudet, består av svartkrut och en mängd andra blandningar som i sig själva innehåller det syre och det bränsle som förbränningen kräver. Blandningarna innehåller dessutom grundämnen som ger ljus i olika färger när de brinner samt olika bindemedel, förbränningskatalysatorer och stabilisatorer, så att satserna fungerar som de ska och håller sig användbara länge.
De pyrotekniska satserna i sig har med åren blivit betydligt mindre giftiga och säkrare för miljön. Reach-förordningen förbjuder bland annat användningen av farligt bly (forna tiders knastersats) och arsenik i produkter samt försäljning och utsläppande på marknaden av sådana produkter. Cancerframkallande ämnen, såsom klorerade aromatiska kolväten, har inte fått användas i satserna på flera år. Vi talar alltså om fyrverkerier som importeras till Europa och om fyrverkerier som tillverkas i Europa. De fyrverkerier som används här är CE-märkta.
När en fyrverkeripjäs brinner bildar största delen av den pyrotekniska satsen samma gaser som normalt finns i atmosfären. Största delen av reaktionsprodukterna är gasformiga föreningar: koldioxid, vattenånga och kväve. Resten går igenom en häftig förbränning (1 000–4 000 grader Celsius), där metallerna frigörs i sina mest stabila former, alltså i samma former som de också finns i naturen, till exempel i mineral, och de är inte lätt biotillgängliga. Förbränningsresterna från fyrverkerier är ”säkra” i den meningen att hettan är stark, och då förstörs skadliga organiska ämnen. I de småpartiklar som trafiken ger upphov till finns det till exempel cancerframkallande partiklar på grund av ofullständig förbränning, liksom partiklar som är farliga för miljön. Det kan konstateras att de i fyrverkerier däremot förstörs och blir ofarliga, eftersom temperaturen är tillräckligt hög. Metallerna i småpartiklarna från brinnande fyrverkerier har en sådan form att de i praktiken varken tas upp av människan eller skadar naturen. Vid till exempel en lägereld bildas skadliga ämnen som kolmonoxid, svavelföreningar och cyanid i giftiga halter. Tack vare fyrverkeriernas förbränningstemperatur är halten av dessa giftiga ämnen obetydlig jämfört med en lägereld eller bilavgaser. När det gäller småpartiklarna har det ingen praktisk betydelse vilka färger eller effekter fyrverkerierna har, när de tillverkas enligt dagens bestämmelser. Miljön tackar fyrverkerierna för att de är ett relativt harmlöst nöje jämfört med många andra tidsfördriv.

De mycket små mängder starkt luktande svavelväte som krutet frigör omvandlas i atmosfären snabbt till ofarliga ämnen. På grund av den starka hettan innehåller förbränningsprodukterna mycket lite av de omdiskuterade PAH-föreningarna. Resten av ämnena frigörs som oorganiska föreningar i form av småpartiklar eller större partiklar. Klorbaserade oxidationsmedel omvandlas till klorider, som är samma ämnen som finns naturligt i havsvatten. Föreningarna av barium, pyroteknikens gröna färgämne, omvandlas till bariumkarbonat och -sulfat och andra mycket svårlösliga föreningar. Föreningarna av strontium, det röda färgämnet, är inte särskilt skadliga för miljön eller hälsan, och det gula färgämnet, natrium, är en beståndsdel i koksalt. Koppar från blå effekter och knastersatser frigörs som oxider eller till och med som metallisk koppar i mycket svårlöslig form. De metallpulver som används i knalleffekter och för att skapa starkt ljus förbränns till oxider, magnesiumoxid och aluminiumoxid, alltså icke-reaktiva ämnen som i partikelform inte kan påverka växter eller bilda föreningar som är farliga för miljön. Båda är ämnen som förekommer allmänt i naturen. Aluminium löses inte ut ur sin oxidform om inte surheten av någon anledning ökar mycket kraftigt, och magnesiumoxid är ett vanligt neutraliserings- och jordförbättringsmedel. Koppar bryts ur berggrunden och återvinns numera. Kopparens giftighet beror i hög grad på pH-förhållandena, och under normala förhållanden i naturen förblir kopparen oförändrad, löses inte upp och har inga giftiga verkningar. Den koppar som frigörs från blå pyroteknik är alltså ofta redan i en sådan form att den inte längre löser sig i någonting, och den blir kvar som partiklar i marken, där den också normalt förekommer. En del av fyrverkeriernas råvaror är biprodukter från industrins produktion (t.ex. kalciumsulfat), så svinnet tas till vara. När fyrverkerier tillverkas omvandlas ämnena inte till en form där de skulle bli skadligare för miljön, varken när kemikalierna blandas eller i de olika bearbetningsskedena.
Ur kemins synvinkel är alla ämnen farliga, till och med vatten om man utsätts för tillräckligt mycket av det. Det finns också nyhetsrapportering som vrider och vänder på orden och får saker att se ut på ett visst sätt, till exempel fyrverkerier att verka giftigare än de egentligen är. Modeordet är ”farlig tungmetall” eller bara tungmetall. De flesta tänker sig nog något slags supergift, fastän den rätta definitionen är ett grundämne med en densitet över 5. De flesta metaller är sådana, och å andra sidan är de i små halter nödvändiga för livet, såsom järn och koppar (som i texten är farliga tungmetaller). Och ingen talar till exempel om guldets och silvrets giftighet, eftersom de uppfattas som vackra och dyrbara saker.

All förbränning ger koldioxid (alltså CO2-utsläpp), också förbränningen av fyrverkerier. En uppfattning om storleken på fyrverkeriernas årliga koldioxidutsläpp i Finland får man till exempel av att redan en skogsbrand på några hektar släpper ut mer koldioxid i atmosfären än användningen av de fyrverkerier som importeras under ett år. Det kan tilläggas att det inte tillverkas några fyrverkerier i Finland, så alla fyrverkerier importeras (främst från Kina). Om pjäsens papphöljen bränns ger förbränningen av denna vanliga papp mer CO2-utsläpp och skadliga småpartiklar än förbränningen av den pyrotekniska satsen när pjäsen används. Krut innehåller cirka 15 % kol. Av till exempel träets torrvikt är cirka 50 % kol. Kolet i krutet är inte stenkol från fossila källor, utan träkol. I fråga om CO2-utsläpp är fyrverkerierna därmed redan i utgångsläget nästan koldioxidneutrala när de används.
Ser man på fyrverkeriernas hela livscykel är koldioxidavtrycket något helt annat än till exempel en mobiltelefons. Tillverkningen av fyrverkerier kräver knappt någon energi, inga dyra produktionsanläggningar och inga andra skeden som belastar miljön mycket, utan är till stor del hantverk eller arbete som utförs med ganska enkla maskiner. Fyrverkeriernas livscykel förbrukar inga sällsynta metaller, och ingen regnskog avverkas för deras skull.
Det ska sägas att de största utsläppen från fyrverkerier kommer från transporterna under själva fyrverkeriernas och deras komponenters livscykel. Här i landet där fyrverkerierna används är den största föroreningen buller. Det stör en del människor och djur när ett fyrverkeri ordnas, liksom på nyår och under villaavslutningen (veneziansk afton), då konsumenterna får använda fyrverkerier som de köpt i butik. Det är tråkigt för dem som lider mest av bullret. Lagen fastställer noggrant hur kraftiga smällar fyrverkerier får ge och var och när fyrverkerier får användas. I världen finns ändå otaliga enskilda saker som för en stund stör någons liv eller väcker förargelse. Vi skulle se det som en orätt om fyrverkerier förbjöds. Vi vill ödmjukt uttrycka vår medkänsla med dem som besväras av oväsendet från fyrverkerier. Tyvärr kan vi inte hjälpa den här gruppen på annat sätt än genom att påminna om hur man till exempel kan vänja husdjur vid smällarna eller avleda husdjurets uppmärksamhet medan det smäller. I vårt företag arbetar också en hundtränare som förstår sig på djurs beteende, och det vi säger bygger på den kunskapen.
Korta tips till hjälp för djur som är rädda för fyrverkerier
Rasta inte ditt husdjur medan ett fyrverkeri pågår i närheten, om djuret är rädt för smällar. Information om fyrverkeriuppvisningar ges oftast i medierna, eller så underrättas de närmaste grannarna. I allmänhet får fyrverkerier användas på nyårsafton kl. 18–02 och i många landskap under villaavslutningen den sista lördagen i augusti. I det meddelande som det lokala räddningsverket ger ut i augusti ser du närmare om det är tillåtet att avfyra fyrverkerier under villaavslutningen, och var och när. I stadskärnorna har konsumenternas användning av fyrverkerier ofta begränsats.
Du kan få husdjuret att bry sig mindre om fyrverkerierna, eller till och med inte alls, genom att ha andra ljud i bostaden, till exempel ha tv:n eller radion på eller spela musik. Också vanligt nyårsfirande och umgänge hemma skapar trygghet. När ägaren blir stressad eller spänd för djurets skull känner djuret oftast av det och blir rädt. Det lönar sig alltså att vara på så gott humör som möjligt och umgås avslappnat. Det signalerar ofta till djuret att allt är bra. Om det i bostaden finns ett rum där smällarna hörs minst lönar det sig att i mån av möjlighet vara där tillsammans med husdjuret. Å andra sidan kan tillvänjning vid ljud vara bra för många djur och lära dem att inte vara rädda ens för mer ovanliga ljud. Varje djur och människa är ändå en individ, och de här råden hjälper de flesta.
Skräp från fyrverkerier

Skräpet från ett fyrverkeri samlas upp av företaget som ordnade fyrverkeriet. I miljön blir det bara kvar lite småbitar av papp som bryts ned, om ens det. Av de fyrverkerier som konsumenterna använder på nyår och under villaavslutningen blir det tyvärr skräp kvar i miljön, på samma sätt som en del lämnar sitt skräp i naturen efter en picknick. Det är klandervärt, och nedskräpning är också en förseelse. Lyckligtvis fungerar renhållningen i stadsområdena alltid efter nyår, och till exempel kring första maj och under sommaren är den också förstärkt. Den värsta platsen att skräpa ned på är kanske landsbygden, eftersom den offentliga renhållningen inte når dit.
Fyrverkerierna har tagit ett stort steg i fråga om skräp: man har börjat avstå från plastdelarna och ersätter dem med delar som är 100 % biologiskt nedbrytbara. Det här är visserligen bara början, för på marknaden finns fortfarande fyrverkerier för konsumenter med vanliga plastdelar, men de blir färre hela tiden. I alla de raketer med styrpinne som Rakettikeiju förde ut på marknaden 2020 har plastspetsarna och alla andra delar ersatts med den ovan nämnda biobaserade träkompositen och en produkt som är tillverkad av växtbaserade bindemedel. Det påverkar ändå inte på något sätt pjäsens utseende eller hur imponerande den är. Materialet bryts ned på samma tid som en lika stor träbit. Samma träkomposit skulle enligt EU:s livsmedelsbestämmelser också kunna användas som förpackningsmaterial för livsmedel. Allt skräp från använda fyrverkerier som har brunnit färdigt hör hemma i energiavfallet, utom metallpinnarna från tomtebloss, som i stället går till metallinsamlingen. Av fyrverkeriskräpet blir det alltså el och värme i den fortsatta behandlingen, och av tomteblossens pinnar nya metallprodukter. Pyroten Oy bugar sig för framstegen och beaktar den gröna principen i all sin verksamhet, överallt där det går att förbättra den.
Inget barnarbete
De fyrverkerier som används i Finland har inte tillverkats med barnarbete. Tillverkningen av fyrverkerier i fabrikerna i Kina övervakas regelbundet, och man säkerställer människovärdiga arbetsförhållanden, såsom skäliga löner, arbetstider som håller sig inom gränserna och tillräcklig arbetssäkerhet. Barnarbete är helt förbjudet när det gäller fyrverkerier som förs in i Europeiska unionen. Fabrikerna övervakas både av finländare och av nationella övervakare. Tillsynen över fyrverkerier sköts alltså på precis samma sätt som till exempel produkttillsynen över leksaker som kommer till Europa. Priserna på fyrverkerier har stigit för att arbetstagarna ska få högre lön och säkrare arbetsförhållanden. Arbetsförhållandena i fyrverkeritillverkningen har tidigare varit sämre, precis som i annat fabriksarbete. Arbetet med att utveckla arbetsförhållandena fortsätter hela tiden, för utvecklingen når aldrig så långt att det inte skulle gå att göra något bättre.
Skador orsakade av fyrverkerier

Fyrverkeriuppvisningar har så gott som aldrig orsakat ögonskador eller andra skador i Finland. I Pyroten Oy:s historia finns inga skador orsakade av fyrverkerier och inga betydande farosituationer över huvud taget. Fyrverkerier som ordnas av yrkesfolk är mycket säkra, eftersom de som avfyrar fyrverkeriet är utbildade, skyddsavstånden iakttas och säkerheten planeras separat för varje fyrverkeri.
De fyrverkerier som används testas alltid innan de når användaren, oavsett om användaren är ett proffs som använder professionella fyrverkerier eller en konsument som köper sin produkt i butiken. Varje tillverkat parti testas. I Finland utvecklar PITE ry, föreningen för fyrverkeribranschen, kontinuerligt gemensamma regler och anvisningar som företagen i branschen följer i sin verksamhet för att förbättra och upprätthålla säkerheten.
Konsumenternas användning av fyrverkerier orsakar årligen några ögonskador och skador på armar och ben i Finland. Det beror på att fyrverkerier för konsumenter har hundratusentals användare varje år. Av skadorna på armar och ben är handskador de vanligaste. Lyckligtvis har det bara mycket sällan hänt att någon har förlorat synen för gott eller fått någon annan obotlig skada. Tyvärr finns det också några sådana fall i historien. Sett till antalet användare är de skador som fyrverkerier orsakar konsumenter ändå så marginella att nästan vilken annan fritidssyssla eller vilket annat nöje som helst orsakar minst lika många allvarliga skador. De flesta skador av fyrverkerier beror på att man bryter mot kravet på skyddsglasögon (obligatoriska för den som använder fyrverkerier) och på felaktig användning av fyrverkerier. Rätt använd är en fyrverkeripjäs ett mycket säkert redskap.
På dessa grunder skulle vi som experter i branschen se ett fyrverkeriförbud som en orätt, om ett sådant kom. Vi tror ändå att beslutsfattarna är klarsynta i frågan och ordentligt insatta i den, och vi litar på att det aldrig blir något förbud. När vi var barn var glädjen som fyrverkerierna gav på nyår omätlig, och vi ser fortfarande precis samma sak när vi på nyårsafton ser barnens miner medan föräldrarna och de äldre syskonen använder fyrverkerier på ett säkert sätt. Kom ihåg skyddsglasögonen och ha roligt tillsammans i färgernas sken!
Texten har tagits fram i samarbete mellan Pyrotens yrkesfolk och en kemist som har examen i oorganisk och analytisk kemi och har specialiserat sig på sprängämneskemi.



